Bättre kunskapsutveckling, kunskaper som sitter bättre, mer motiverad personal och i många fall sänkta kostnader för utbildning. Det är e-learning i ett nötskal. Vi reder ut möjligheterna och fallgroparna med e-learning.
Digitalisering och internet har helt ändrat spelplanen för utbildning. Digitalt och online har blivit en naturlig del av vardagen för många av oss. E-learning började för drygt 20 år sedan både hos företag och skolor.
E-lärande (av engelskans e-learning, ”elektroniskt lärande”) är en metod för att med hjälp av datorer och kommunikationsteknik förstärka lärandet och göra det mer effektivt, ofta i distansutbildning. Innehållet görs tillgängligt över Internet eller andra nätverk.
Effektivisering hos många företag har gjort det svårt att skicka iväg personal på utbildning i flera dagar, t.ex. på en bilbesiktningsanläggning eller hos ett tillverkningsföretag. Behovet av att utbilda personalen har däremot inte minskat.
Men är allt så fantastiskt med e-learning?
E-learning är minst lika effektiv som traditionell undervisning enligt många studier. Det är inte den tekniska metoden som används utan snarare det pedagogiska upplägget som avgör om det är effektivt eller ej.
Fördelarna som ofta lyfts fram med e-learning är:
- Kursdeltagaren slipper resa och inlärandet kan göras när som helst och var som helst.
- Ingen miljöpåverkan.
- Mer effektivt använd tid. Inga introduktioner, raster eller luncher, tidsbesparingar på upp till 60%.
- Det man lär sig kan snabbare appliceras i verkligheten.
- Fungerar bra för små såväl som stora grupper.
- Lätt att uppdatera och distribuera kursmaterialet då allt ligger digitalt.
- Det går snabbare att genomföra tester och att rätta dem.
- E-learning kan göras mer individualiserat för elever med olika förmåga och studietakt, vilket är bra för både utbildaren och eleven.
- E-learning möjliggör en bättre handledning eftersom läraren kan följa deltagarens kunskapsutveckling i e-learningverktyget.
- Studenter som deltog i e-learning presterade bättre på tester än de som deltog i traditionell utbildning, enligt en amerikansk studie.
- Alla elever nås av samma lärupplevelse, de får samma information.
- Elevens benägenhet att utbilda sig ännu mer ökar, den generella attityden till utbildning stärks.
Men finns det inga nackdelar med e-learning?
Jo, många personer orkar inte slutföra en e-learningkurs. Kursdeltagare med låg motivation kommer efter när de använder e-learning, då det kan saknas tidsgränser och de är själva ansvariga för tidsplaneringen.
Pedagogiskt sett är det svårslaget att tillbringa IRL-tid (in real life) med en erfaren lärare som även kan ge direkt feedback. Att kunna sitta ner och diskutera med andra elever saknas när det gäller renodlad e-learning.
E-learning fungerar inte heller för alla personers behov och förutsättningar. En del gillar att lära sig med bilder, ord eller att tala om det. Det passar inte heller alla typer av verksamheter, vilket IRL-kurser troligen gör i högre grad. Kursdeltagaren kan också känna sig isolerad eftersom lärarkontakten är begränsad, vilket sänker motivationsgraden.
Det kan även finnas tekniska barriärer. Alla kursdeltagare måste ha enheter som stöder E-learning plattformen. Det kan krävas en god internetanslutning och tillgång till ström. Alla deltagare måste ha tillgång till en dator eller platta, och är kanske inte bekväma med den tekniska plattformen. Om e-learningkursen inte är anpassad till mediet kommer utbildningen att fungera sämre.
Men vilken utbildningsform är det då som fungerar bäst?
Idag jobbar allt fler utbildare med att blanda digitala metoder med traditionella klassrumsmetoder och laborationer, så kallad blended learning.
När blended learning började användas var det vanligt att läraren kombinerade sin traditionella klassrumsföreläsning med att kursdeltagarna fick instruktioner att se en video innan nästa föreläsning. Det gjorde kursdeltagarna mer pålästa och utbildningen kunde göras i en snabbare takt.
Eleverna blir mer engagerade med blended learning med hjälp av sociala medier och s.k. gamification (spelifiering). Detta begrepp står för användande av spelmekanismer inom verksamheter som traditionellt inte hör samman med spelande – exempelvis handel, IT, transport eller utbildning. Det finns undersökningar som visar att gamification ökar elevernas engagemang med 25 % jämfört med traditionell utbildning.
Så nästa gång du köper en utbildning, eller skall gå en kurs, fråga om utbildningsföretaget använder blended learning. Det vinner både din arbetsgivare och du på, garanterat!
